sábado, 12 de junho de 2021

IMPORTÁNSIA TRADISAUN “IMAJINASAUN” & “PENSAMENTU” ANTIGUIDADE BA SOSIEDADE ANTIGA NO ATUALIDADE- REZUMU IDEIA PRINSIPÁL HOSI LIVRU “THE SECRET HISTORY OF THE WORLD”

IMPORTÁNSIA TRADISAUN “IMAJINASAUN” & “PENSAMENTU” ANTIGUIDADE BA SOSIEDADE ANTIGA NO ATUALIDADE- REZUMU IDEIA PRINSIPÁL HOSI LIVRU “THE SECRET HISTORY OF THE WORLD”

R Ferreira[1]


Artigu simples ida-ne’e nu’udar produtu rezumida ida ba ideia esensiál sira mak hakerek iha livru Sejarah Dunia Yang Disembunyikan (versaun indonézia ne’ebé tradús hosi Isma B. Soekato & Adi Toha iha tinan-2015), obra ne’e hakerek hosi Jonathan Black (naran orijináriu Mark Booth)  ho nia versaun orjinál iha lian-inglés “The Secret History of the World” (Black, J. 2007).   Livru ida-ne’e tenta deskobre mistériu istória umanidade nian. Jonathan Black hahú ho preokupasaun kontroversiál ida kona-ba istória, ho afirmasaun ida katak; Istória hakerek hosi manan na’in sira no ida-ne’e ita hotu hatene, maibé oinsá se istória ne’e hakerek hosi ema ne’ebé laloos no ita-nia koñesimentu ohin loron kona-ba istória nu’udar kontinuasaun hosi istória ne’ebé laloos refere?

Livru “The Secret History of the World” / “Sejarah Dunia Yang Disembunyikan” nu’udar livru bestseller international ne’ebé hakerek hosi Jonathan Black (2007) ne’ebé nia totalidade informa kona-ba importánsia hosi místiku no supranaturál; “imajinasaun”, “reflesaun”, “meditasaun”, “mitos” no realidade sekretu sira kona-ba universu (cosmos), koñesimentu (episteme),  ne’ebé subar-an no la hakerek iha istória sira filozofia, siénsia ka relijiaun nian, ne’ebé tinan rihun ba rihun hala’o hosi sosiedade elite inteletuál sira.

Iha livru ne’ebé kontrovérsia ne’e Jonathan Black haktuir nia rezultadu estudu brillante ne’ebé kle’an durante tinan ruanulu kona-ba mistériu istória mundiál. Iha livru ne’e, autór haktuir afirmasaun krítiku sira hosi nia peskiza, hahú hosi mitolojia Grésia antiga no Ejiptu antiga, estória kona-ba sosiedade judeu, hosi kultu sira kristianizmu nian no freemanson, hosi Lord Karel to’o Don Quixote, hosi George Washinton to’o Hitler, hosi wahyu Muhammad to lejenda 1001 malam.  Jonathan esforsu atu oferese reflesaun totál ba koñesimentu istória umanidade nian ne’ebé iha ona no indika katak koñesimentu ba istória ne’ebé mak durante ne’e aprende prezisa hanoin fila-fali ho revolusionáriu. Nia oferese pensamentu alternativu ne’ebé istória oferese durante tinan-3000 resin no hetan segredu barak ne’ebé subar-an.

Jonathan Black konxiente katak atualidade ne’e, siénsia materializmu dominante tebes, no bainhira ita tenta atu ko’alia kona-ba espiritualidade, iha konsekuénsia boot, no ema loron ohin konsidera nu’udar ema bulak.

Jonathan Black hahú ho relasaun entre pensamentu no matéria. Pergunta klásika ida ne’ebé hamoris fali hosi Jonathan Black katak; Pensamentu mai hosi matéria ka matéria mai hosi pensamentu? No entre pensamentu no matéria ida ne’ebé mak reál liu? Kuandu pensamentu mai hosi matéria maka doutrina ne’ebé hanorin maka “eksoterizmu”, no kuandu matéria mai hosi pensamentu maka doutrina ne’ebé hanorin maka “esoterizmu”. Eksoterizmu no esoterizmu hanorin iha eskola mistériu (Eskola mistériu hanorin doutrina sekretu hosi prosesu kriasaun universu, planeta sira, inklui prosesu kriasaun animál no ema). Eskola mistériu hatene katak matéria mai hosi pensamentu (Matenek-boot sira ne’ebé ohin loron ita hatene hanesan Shakespeare, Dante, Joan Of Arc, Cervantes, Da Vince, Michelangelo, J.S. Bach, Mozart, Goethe, Beethoveen, Napoleon, Newton, Kepler, Voltaire, Paine, Edison, Washington, Gandhi no barak tan, hatene kona-ba segredu hosi mistériu ne’e).

Jonathan Black haktuir katak matenek boot sira ne’e hatene katak ínisiu hosi buat hotu maka ‘pensamentu’, ‘ideia’, ‘imajinasaun’, ‘meditasaun’ no sira konxiente katak ideia supra-naturál iha influénsia boot liu ba dezenvolvimentu istória umanidade nian.

Bainhira ita refleta ba atualidade dezenvolvimentu koñesimentu sientifíku iha sosiedade timorense, liuliu sosiedade akadémika iha era atualidade (sékulu kontemporánea) ne’e barak liu tau ka fó importánsia ba realidade “sientífika” no la fó importánsia ba atividade supra-naturál, “pensamentu”, “ideia”, “imajinasaun”, “meditasaun” nst ka iha konseitu filozofia nian karik ema fó importánsia liu ba materializmu no ignora idealizmu. Haluha tiha katak, hosi “pensamentu”, “ideia”, “imajinasaun”, maka mosu siénsia barabarak ne’ebé ohin loron ita hotu sadere-an ba. No siénsia rasik ignora nia orijinalidade.

Sosiedade atuál mout iha realidade sientífika ka objetiva no haluhan realidade subjetiva no supra-naturál. Tanba ne’e, iha livru refere dalauluk liu bainhira ita halo leitura nia tenta lori ita ba “mitos” ka tradisaun sira mundu esoteris (mundu mak nakonu ho segredu ka sekretu) ne’ebé uluk liu sosiedade antiga sira, liuliu matenek-na’in famozu sira hala’o iha sira nia vida loroloron nian iha sira-nia eskola ne’ebé naran “eskola mistériu”. Fatin ida-ne’e nu’udar fatin ba ema sira esoteris halibur ba hodi dezenvolve sira nia “imajinasaun”, “meditasaun” no konfrontu “ideia” sira, hodi forma pensamentu brillante hotu-hotu ne’ebé ohin loron ita la’o tuir no fiar ba.

Estória hotu mak haktuir iha livru refere lori ita tama iha mundu “meditasaun” no “reflesaun” nian ne’ebé mosu kontradisaun ba ita-nia pensamentu siénsia sira durante ne’e; (ezemplu ida kona-ba oinsá “Maromak” (uza termu relijiaun katólika nian) halo mundu hosi “laiha” ba “iha”) no kestiona kona-ba “tranzisaun misteriozu” hosi “laiha” ba “iha” ne’ebé kuaze siénsia, filozofia no relijiaun la konsege esplika oinsá prosesu tranzisaun refere. Ezemplu seluk kona-ba oinsá mak bele hatuur “tempu” ba loron hitu ba kriasaun universu, ida-ne’ebé iha momentu kriasaun ba universu,  “tempu” de’it seidauk ezisti, no pergunta inesperavel seluk!

Haktuir iha livru ne’e katak, sosiedade sekretu antigu sira fiar ba mitos, politeizmu [dewa-dewa sira] no “pensamentu universu”. Sira mak hanaran naran hotu-hotu liuhosi sira nia “imajinasaun” tuir universu (astronomia) ne’ebé karik sosiedade atuál la ezisti no la hakerek iha biblia ka kualkér obra sientífika no filozófika. Ita bele refleta hosi kestaun hirak ne’e; tanba sá mak mak hanaran planeta Mercúrio, Venus, to’o Pluto. Tanba sá iha “loron” sira ita hanaran segunda (monday), tersa (tuesday) nst).

Durante eskola tomak, eskola mistériu hanorin nia dixípulu sira atu tama iha mundu imajinisaun ida-ne’ebé aas liu, ne’ebé eskola ohin loron la hanorin. Iha fatin ne’ebá mak hanorin kona-ba téknika meditasaun ba sosiedade polítika no kulturál, ne’ebé depois sira uza iha realidade sensivel nian hodi domina sosiedade; Ezemplu ida bele haree no lee istória Alexandre Agung, Pitágoras, Leonardo da Vinci, Papa Joã0 Paulo II no matenek-na’in sira barak ne’ebé mensionadu.

Dezenvolvimentu ba siénsia sira, filozofia no relijiaun nian nu’udar kontinuidade hosi pensamentu ema hirak ne’e nian, bele haree Pitágoras, Newton, Bleiz Pascal, Platão, Aristóteles no sira seluk ne’ebé mensiona iha leten nia ideia ne’ebé depois ema barak kontinua dezenvolve to’o ohin loron. Produtu pensamentu hosi matenek-na’in boot hirak ne’e la sees hosi “imajinasaun” ne’ebé sira hala’o iha eskola mistériu. Ita bele komprende katak sira nu’udar  sosiedade elite inteletuál ne’ebé mak desidi koridór pensamentu ne’ebé ohin loron ita la’o tuir, pensamentu ne’ebé ita bele “hanoin”, “fiar” no “simu” nu’udar verdadeira teoria ka koñesimentu ida.

Ita bele hanoin uito’an kona-ba kestaun sira hanesan; Ita fiar ita-nia pensamentu ka ita fiar ema-nia pensamentu (pensamentu seluk matenek-na’in sira nian)? Tanba sá?. Realidade ohin loron, komunidade sientítifka hateten ita fiar no hanoin tenke ho baze siénsia; ida-ne’ebé ita bele haree, objetiva, realístiku no tuir metodolojia própriu siénsia nian. Pensamentu pesoál nu’udar opiniaun de’it ne’ebé laiha nia verdadeira sientífika. La konsidera saida mak supra-naturál oferese, la’o iha ai-laran tuan la konsege rona múzika ne’ebé hananu hosi universu, balun konsege hatene ritmu universu nian ema hatete katak nia bulak, la normál, primitivu nst. Livru ida-ne’e oferese dikotomia ida-ne’e.

Tradisaun no pensamentu esoteris no eskola mistériu iha influénsia boot liu ba formasaun evolusaun konxiénsia umana. Ohin loron ita lahatene ida-ne’e tanba Homero (aman ba istória) la konsege peskiza no hakerek kona-ba hirak ne’e iha istória sira ne’ebé ita aprende iha ita-nia eskola loroloron nian, nune’e mós ho siénsia, filozofia no relijiaun. Ita barak mós lahatene kona-ba ikonografia no estátua sira ne’ebé reprezenta astronomia iha fatin barak ne’ebé dezeña ho nia arkitetura rasik; Iha muzeum boot sira, Igreja ka Katedrál sira, Mesjid nst.

Ita balun mós rona kona-ba Illuminati, Freemasonry, Mistériu sira iha Gregro no Roma, Formasaun relijiaun (Biblia sira, Testamentu tuan) no organizasaun sekretu seluk ne’ebé ita lahatene tanba sá no oinsá sira ezisti? Ita mós hatene kona-ba Lucifer, Santanas, nst, ne’ebé ita hanoin katak sira la importante iha ita-nia moris. Ita mós nunka hanoin kona-ba oinsá universu tulun ita ka oferese nia pensamentu ba ita, iha kestaun importante lubuk ida. Tanba ne’e bainhira ita mosu problema ruma ema barak hanoin no husu tulun ba universu ema barak hateten universu sei la fó resposta, no fitun sira sei sai de’it sasin monok. Maibé iha livru ida-ne’e hateke ho ponto de vista kontraditóriu ho saida mak durante ita aprende.

Interesante tebes livru ida-ne’e, nune’e rekomenda atu akadémiku sira no ema hotu bele lee livru refere hodi halo fali viajén estra-ordináriu bá idade antiga nian, hodi hatene matenek-na’in famozu sira-nia prosesu produsaun ba koñesimentu ne’ebé ohin loron ita fiar no la tuir (sá estratejia sekretu mak sira uza hosi prodús koñesimentu no teoria brillante hirak ne’e?). Iha mitos lubuk ida haktuir iha livru ne’ebé kuaze pájina-620. Lisaun importante lubuk ida ne’ebé ita bele aprende hosi ne’ebá, kona-ba místiku no atividade supra-naturál ne’ebé mak hanorin iha eskola mistériu no tradisaun esoteris nian. Tanba ne’e la’ós siénsia ka realidade objetiva de’it mak importante, maibé tuir komunidade esoteris sira katak atividade supra-sensivel no supra-naturál sira importante liu. Krítiku, inovativu, reflexivu nu’udar produtu ida hosi atividade hirak ne’e no tenta hanoin ho krítiku fila-fali istória mundiál ne’ebé durante tinan-3000 liubá ema barak hakerek, ne’ebé ohin loron ita konsumu.

Referénsia

Jonathan Black, 2007. “The Secret History of the World” tradusaun versaun indonézia Soekato, I, & Toha, A.  2015. “Sejarah Dunia Yang Disembunyikan”, Penerbit ALVABET.



[1] Alumni Faculdade de Filosofia e Ciências Humanas [FFCH]- UNTL

EVIKSAUN NO DIREITU BA SIDADE

EVIKSAUN NO DIREITU BA SIDADE                                                                                                               ...